Piteå igen.

Det är en konstig känsla jag har just nu. Tårar av glädje, tårar av saknad och en helt utmattad kropp. Jag börjar med lite mat och sedan en powernap på två timmar.
Fyra veckor kvar tills jag kan få träffa honom igen. Trist att det är det enda jag längtar till, när det är det senaste jag gjort. Eller så är det bara ett bevis på att jag älskar honom.
<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback