Hemma bra men borta också. Jag har lov, fast ändå inte. Jag håller inte på med musik, fast ändå gör jag det. Jag längtar upp, fast ändå inte. Jag vill stanna hemma, fast ändå inte. Jag kom just fram till en tanke om att det kanske alltid kommer vara såhär. Val och beslut och man kan kanske inte alltid göra saker och ting fullt ut och endast liksom. Vissa saker vill jag göra helhjärtat fast det går inte. Vissa saker bryr jag mig inte i utåt sett fast jag bryr mig mest av allt inombords. Och vissa saker blir helt enkelt helhjärtat utan att man märker det. Och vissa flyttar in i ens hjärta utan att man tillåter dom officiellt. Sen är dom bara för bra för att göra sig av med.

Farao har ni fått höra om förut. Och ja, jag är tjatig, men han är så otroligt viktig och jag vet inte vart jag ska göra av mig själv den dagen han inte finns kvar. Och jag vet att jag inte borde oroa mig för det nu. Han är ju behandlad och ska bli bra och så. Inte redo att dö än som källberg sagt. Men aa. Ni fattar nog.

Annars då? Träffade Emelie och Therése idag och fikade. Och igår var jag med Jonas och sen Philip, Bea, Jesper, Anton, Therése och Emelie. Häromdagen kom Isak till lilla Ösmo och vi såg film. Har varit hos systra mi och imorrn ska jag och mamman shoppa och äta på Vega. På fredag ska jag jobba några timmar på kvällen. Ha tre lektioner. Mycket spännande. Var sjukt längesen jag stod i manegen och undervisade, men det blir kul! Sen! SEN! Kommer Mariah hit! Ska bli sjukligt roligt! Och vi ska se allt! Eller. Nästan allt. Det blir bra. Hon är allt en liten solstråle.

Förresten! www.blup.se. Där kan man hitta Farao=) Hans mamma hette Lollipop.

Ändrade planer imorrn! Stan på morgonen och Handen på eftermiddagen!

<3

Jag vill gråta, så trött är jag. Och jag avskyr att behöva boka resa för 85 mil. 85 mil är för mycket och jag hatar avstånd! Jag är less och det här inlägget kan inte bli annat än opositivt. Jag har några alternativ. Men jag är så sjukligt trött på att olika bussbolag inte kan passa ihop sina busstider, så man inte behöver vänte en hel timme i ume för att ta sig till skeå. Eller en hel timme i S-vall för att ta sig til Skellhell. Det är en lite mobbad stad. Och jag vill inget hellre än att åka dit, så smidigt som möjligt.

Aja. Skitstart (egentligen underbar start i stallet men dessa resor...) på att great lov. Jag vet inte hur jag ska lyckas slappna av nu. Jag som verkligen behöver slappna av. Och komma bort. Och skita i allt vad musik heter. Men det kommer inte gå. Jag har fortfarande sketna I am God att planka klart. Och breathing ska plankas. Och trubadurlåtar. Sistnämnda är oviktigt. Men jag har en låt att välja till caféet. Och jag VET INTE HUR MAN GÖR NÄR MAN SLAPPNAR AV!!!! Förlåt.

Sen att Lars är 85 mil bort gör inte saken lättare. Jag vet. Det är bra att vara ifrån ibland osv osv. Men hjälp vad jag vill vara där nu.

Jag ser fram emot glimten på fredag kväll då Mariah dyker upp i lilla Ösmo. Och egentligen ser jag fram emot att träffa systrar, vänner och hästar också. Men Faran är halt coh behandlad och vem vet. Nu är han rätt gammal. Jag saknar honom. Han är viktig. Jag känner på mig att jag kommer gråta mig till sömns inatt.

Ny mössa dock. OCh nya vantar och nya sockar. Det gillar vi. I veckan blir det nya underkläder och slapphet. Hoppeligen.

<3

jag blir lite less faktiskt. Man kan inte vara hur kinkig som helst. Men vem bryr sig? Jag fixar det på annat sätt.

Det var för övrigt helt fantatiskt idag efter kören. Hade sjungit ett arr som mattias gjort på soon and very soon, solen lyste, jag höll Lars i handen och vi fick marängsvisch till efterrätt. Jag mår fortfarande illa! Uscha! Men fantastiskt!

No  more words now.

<3

Jag borde blogga lite. men vad säga? imorrn blir det sång på förmiddagen och schtaaan med lars, mariah och ken1 på eftermiddagen. mat och så en kväll med lars och de andra i guess.

jag orkar inte skriva mer nu. sitter med datorn i knät.

<3