Jag vill gråta, så trött är jag. Och jag avskyr att behöva boka resa för 85 mil. 85 mil är för mycket och jag hatar avstånd! Jag är less och det här inlägget kan inte bli annat än opositivt. Jag har några alternativ. Men jag är så sjukligt trött på att olika bussbolag inte kan passa ihop sina busstider, så man inte behöver vänte en hel timme i ume för att ta sig till skeå. Eller en hel timme i S-vall för att ta sig til Skellhell. Det är en lite mobbad stad. Och jag vill inget hellre än att åka dit, så smidigt som möjligt.

Aja. Skitstart (egentligen underbar start i stallet men dessa resor...) på att great lov. Jag vet inte hur jag ska lyckas slappna av nu. Jag som verkligen behöver slappna av. Och komma bort. Och skita i allt vad musik heter. Men det kommer inte gå. Jag har fortfarande sketna I am God att planka klart. Och breathing ska plankas. Och trubadurlåtar. Sistnämnda är oviktigt. Men jag har en låt att välja till caféet. Och jag VET INTE HUR MAN GÖR NÄR MAN SLAPPNAR AV!!!! Förlåt.

Sen att Lars är 85 mil bort gör inte saken lättare. Jag vet. Det är bra att vara ifrån ibland osv osv. Men hjälp vad jag vill vara där nu.

Jag ser fram emot glimten på fredag kväll då Mariah dyker upp i lilla Ösmo. Och egentligen ser jag fram emot att träffa systrar, vänner och hästar också. Men Faran är halt coh behandlad och vem vet. Nu är han rätt gammal. Jag saknar honom. Han är viktig. Jag känner på mig att jag kommer gråta mig till sömns inatt.

Ny mössa dock. OCh nya vantar och nya sockar. Det gillar vi. I veckan blir det nya underkläder och slapphet. Hoppeligen.

<3