Jag sitter och pratar med Jonas i telefon. Det är inte alltid lätt. Men om du tror att det kommer lösa sig så kommer det göra det också. Jag tror det enda du behöver är tålamod. Och jag vet att det är svårt.

Annars då. Bloggar mer om mer. Vet inte varför egentligen. För mycket tid vid datorn? Ja, nåt åt det hållet kanske. Just idag har det varit en neredag. När folk jag bryr mig om är nere så påverkar det mig. Trots att jag borde vara tvärtom så att jag kan liva upp. Men jag går bort och blir tjurig istället. Helt sämst. Förlåt.

Musikcafé igår. Jag ska inte säga hur jag upplevde mig själv. Det var ett skitbra gig och alla var grymma. Som Malcolm sa: "Ni är nog det näst bästa året!" (näst efetr hans år, så han är partisk.)

Ridit idag också. Jag vet inte vad jag ska göra med det där. Inget alls den här terminen. Men det är verkligen att nöja sig med det näst bästa. Fast bör jag verkligen sträva efter det bästa i det här fallet. Det känns lite som att ajg är ett föl som ska vänjas av. Men vet ni hur fruktansvärt ont det gör att vara 90 mil från Farao, Fantastica och alla andra underbara puckon i stallet hemma?
Och att dessutom ha hela sin familj och alla människor som vet hur man såg ut när man var fem lika långt bort gör minst lika ont. Men jag måste nästan sluta tänka på det, för jag blir bara arg på mig själv för att jag nynnar sorgsna kärlekslåtar och tänker på Farao, när jag VET att jag inte kommer att kunna träffa honom. Och när jag tänker på mamma när jag VET att hon inte kommer komma upp hit och hälsa på.

Och små problem som att välja vad man ska göra i helgen blir jättestora och man driver alldeles för hårt med människor som man egentligen inte känner, men som på något sätt ser en och litar på en. Jag önskar jag var litad på. Jag tror att jag ofta är det. Men när du inte litar på mig blir jag lite ledsen.
Men jag är anförtrodd med många saker. Och jag får göra mycket som ajg tycker om. Jag vill ha det så. Jag vill organisera och ta på mig upp över öronen. Fast jag vet att jag bryter samman och ringer folk som egentligen ska sova. Och jag har lite ont i lillfingret efter dagens pianolektion. Aj. Och vill jag verkligen gå musiker? BAH!

Och inte har jag fått nåt svar från Pite heller. Det lär väl komma snart. De som har kommit in har ju fått veta det. Antagligen väntar de med nejsvaren litegrann. Varför jag tror så?

Nu ska jag gå upp på mitt rum igen. Ingen skriver på msn och Jonas är tyst. Han har iaf inte börjat snarka ännu...

<3