Weeping may endure for a night but joy comes in the morninglight, God'll keep your spirit right!

Den här helgen altså. Den har fått mig att fundera. Jag känner mig halvt instabil. Och för er som kanske nån gång reflekterat över hur jag blir då, så vet ni att jag mest är glad men sen kommer djupdykningar. Jag ska vara glad. Jag ska komma ihåg att allt som krävs är att man bestämmer sig. Jag kan, jag vill, jag ska. Och Jag måste också, för jag måste se till att orka med när någon annan måste luta sig på mig. Men jag stöter bort. Och jag är inte stolt över det. Och jag känner mig inte älskad alla gånger, men många gånger. Men just att stöta bort, är något jag måste jobba på. Det kanske inte är så konstigt att jag aldrig haft en bästa vän? Det kan vara svårt att vara bästa vän med någon man inte orkar med.

Jag har ridit Farao! Han är precis vad jag behöver. Han som överlevde. Nästan lite HP över det där. Viljan hos den hästen. Han var jättefin och AK gav mig tips inför tävlingen på söndag. Ska bli skoj skoj skoj!
Sen igår på kvällen var jag i kyrkan. Allt såg liksom ut som det gjort och de flesta pratade med mig, men något är konstigt inom mig. Jag vet inte hur jag ska förklara. Det blev en trevlig kväll i alla fall. Jammade mer eller mindre med Ken1 hela kvällen och vid halv tolv kom vi på att vi skulle arra upp stilla natt:P Jag var hemma klockan ett, och egentligen hade jag tänkt sov länge den natten:P Så kan det gå.

Idag har jag varit på öppet hus i skolan! Träffat Jenny och Micke och en hel del klasskamrater, och lite äldre elever. Hur härligt som helst att få träffa dom igen! pratade massor om skolan och om vårturnén. De verkade tycka det lät kul att vi kunde komma. Ska bli skoj när vi väl planerat allt! Och så har jag ju kommit på att vi inte har någon praktik, men att jag kanske kunde ta och fixa det ändå. Så jag frågade Jenny om vecka 10, eftersom vi har sportlov då, och skolan här hemma har det vecka 9. Det går förmodligen bra:D. Som Josefin sa: "Det är nog bara du som kan komma på att göra praktik på ett lov".

Hon fyller år idag och massor med mängder av grattis! 17, den snygga åldern, minns du?

Förlåt att jag försummar er. Jag vet inte ens om jag kommer att bättra mig.

Nu ska jag putsa stövlar och packa väska. Det är fortfarande ljust ute. Eller ja, nästan. Det är skönt. Jag gillar stockholms dygnsrytm.

<3

Kommentarer
Postat av: josefin

tack igen! jag blev så glad när du ringde :)

alla försummar ibland. det blir så. det är inte dig det är fel på, men man blir trött i perioder och orkar
inte så mycket. det bara blir så. och det går att hitta tillbaka till vänskaper.

och vid vägen - by the way - jag känner mig inte försummad alls av dig :)

kram!

2007-11-25 @ 10:31:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback