<3

Jag sitter och lyssnar på fröken Horn den yngre. Visste ni att det finns en Maritza Horn och att hon är mamma till Melissa? Det gör det. (nynnar: Ta med ditt Horn och kom till Horn).

Annars så har jag provat ett par stövlar idag, men jag vill verkligen att det ska kännas helt perfekt nästa gång jag köper stövlar och dessa kändes centimetern för korta. Synd. Det var ett par Cavallo, uppskattningsvis ett par Junior. Nästa gång blire finstövlar. Jag gillar dock Cavallo. De gör klassiskt snygga grejer!

Idag var jag på VC. Inget farligt och det visade sig att jag är fullt frisk. Jag har ju som jag skrev varit lite orolig för mina njurar, men den trevliga läkaren förklarade på ett bra sätt att hon inte var orolig för min välfärd, vilket var skönt att höra. Så nu slutar jag känna efter så noga och dricker vatten istället=).

Ikväll blir det köttfärslimpa till middag. Hoppas Erik tycker det är en bra idé:P.

<3

Idag tvättar jag kläder och bakar hamburgerbröd. Experimenterar lite med receptet, så vi får se hur det går=) För övrigt har jag kommit på att det är lite halvmysigt att lyssna på P1 på dagarna. Det är annars så himla tyst, även om hunden snarkar litegrann.

Måste se till att få till en lång promme i solen idag, det är fantastiskt väder ute! Njuren känns bättre idag, tack för peppen! Jag ska dricka massor av vatten och se till att det inte blir nåt av känningarna.

Pixie gillar att sova på sätt som inte ser så bekväma ut=)

<3

Sen funderar jag över det här med min vänstra njure. Erik är på mig om att dricka hela tiden och det är bra, men jag känner ändå av den lite då och då. Det är nog ingen sten, för det gjorde fruktansvärt ont. Det bara liksom trycker till då och då.

Hursomhelst. Kroppen sviker men jag har det så bra här i Piteå med min fina Erik och Pixie!

<3

Igår såg vi Titanic, jag och Erik. Oh, my, vad jag grät. Och inte mest på grund av deras historia, men bara ångesten som kommer när man ser barn skiljas från sina föräldrar, det gamla paret som håller om varandra och inte ens går upp på däck och mamman som läste gonattsaga för sina barn. Och sen kom rädslan. Rädslan för att förlora min älskling.

Så, det är intressant att hela storyn (förutom att porträttera det sjunkande skeppet) handlar om två personer som alldeles just träffats, och att det är det man "ska" gråta för. Jag tyckte helt klart att det var jobbigare att se barn och äldre bli frånryckta livet.

Anyways, bra film det där. Den levererar som vanligt=)

<3

Behöver jag säga att det INTE var min grej riktigt? Det allra värsta är att det ska användas i ÄNNU en rapport. Sådärja. Både salstenta och rapport i den här kursen. Livet leker.

<3