Jag gjorde inga volter under hela passet, utan jobbade istället med övergångar till en början och var noga med placeringarna av hörnen, samt ställning och böjning. Det är en svår uppgift, eftersom det kräver att man har full koll på alla ben och bogar och gud vet vad, hela tiden. Jag är så himla nöjd med resultatet. Tycker att det blev ett nyttigt pass både för Hosse och för mig.

I slutet red jag några öppnor på långsidorna och det funkade fint. Jag saknade dock Åsa, som gärna hade fått stå där och berätta om jag tvärade för lite eller för mycket och om jag måste lägga om ytterskänkeln. Svårt att veta utan speglar, jag har alltid haft lite svårt att känna.

Hosse var en stjärna!

<3